Nyss hemkommen från svinispruta. Tog väl sisådär 10 sekunder sen var det över. Fick en sunkis för besväret och var blev tvungen att stanna i 20 min efter, that´s all.

Efter trippen till Egypten har man nu kommit tillbaka till vardagen. Äta, jobba, träna, sova. x7. Så jäävla kul liv jag har alltså!



Vet inte om det är årstiden eller vad det är, men känner mig så jävla känslosam just nu. Vissa människor gör mig så fundersam. Och vissa förstår jag min verkligen inte på. Trodde jag betydde mer för dig. Som vän. Men tydligen inte. Du bryr dig inte ett skit längre om vad jag gör. Jag älskar att jag spelar i ett lag, och just mitt lag. För där bryr sig alla om en.            Jag är så jävla besviken på dig.
Kul, nu börjar jag gråta också. Tack som fan för det.                    jävla årstid.


Och jag fyller 20 om två dagar. Äntligen är det min tur! eller är det något att längta efter egentligen? Systemet i all ära, men sen då? Jag som längtat på denna dag sen jag fyllde år senast, känner att den kanske är så speciell ändå. Är nog för att jag är lite känslosam som jag säger så här. FÖR FAN JAG FYLLER JU 20 BAST! SKÅL FÖR I HELVETE!


Att se på Egyptenbilder får mig att le. När jag tänker på dig så blir jag bara ledsen och besviken. Och det är inte värt det.





/En ovanligt känslosam Josefin i sina två sista dagar som tonåring


be back.